En flygtur över hindret.

Igår var jag på hoppträning på Roo gård. Jag hoppades verkligen på att jag skulle få Crillan igen. Men när jag tittade på schemat stod det Veneto. När jag såg det vart jag lite rädd. Eftersom jag aldrig har ridit Veneto och får honom på en hoppning. Sedan var jag på väg att börja gråta men höl mig. när jag gick fram till honoms box fick jag en klump i halsen. han började nosa på mig och verkade väldigt snäll och lungn. Medan jag rycktade pratade jag med Isabella och Hanna. Då kändes allt bätre och jag glömde bort min oro. 

Hoppningen. Efter att ha värmt upp hästarna ett tag Gick vi över bommar. Sedan hoppade vi. han var ju lite rolig. När han kom till hindret så kröp han ihop sig och tyckte att allt var jätte läskigt. Sen när han nästan stannat vid hindret hoppar han. När vi hoppade barna var han lite jobbig. För att det var en bom på hindret som inte stod där innan. Så efter att han typ vägrat 7-8 gånger kom jag i galopp igen och utan att hinna blinka låg jag på marken. Men jag gjorde mig inte illa. Istället för att gråta skratta jag resten av lektionen.

Veneto var en jätte snäll D-ponny att rida. Han var mjuk och hade härliga gongarter. Han var rolig att hoppa även fast jag fick en flygtur.


Via venet.
Naw sötis.
Hihi.
Tröt? <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0